Bellas bekännelser i sökandet efter Gud... 2008
" 77:nde dagen
Jag tittade in i lågan från rökelsen, elden slukade mig och allt runtomkring stannade upp. Doften började lättsamt sprida sig och mitt djupa andetag medförde en kort känsla av inre frid. Jag är vilsen. Helt borttappad i en djungel av människor, samhälle, service och budskap. Vad vill jag? Denna ständiga fråga som för länge sedan fört mig ner i fördärvet. Rakt ner i ett helvete av förnedring, självförakt, droger och LÖGNER. Hela mitt liv känns som en lögn. Flertalet gånger har jag försökt få ett slut på detta plågsamma jordeliv men någonting höll mig kvar. Nu, vid lågans sken undrade jag om det var Gud. Ville "han" att jag skulle stanna och fullborda mitt livsöde? Min uppfattning av Gud är en helt annan..Men ändå i stunder som denna känns bilden av han som sitter där uppe och straffar oss klarare. Det är den bilden som etsats sig fast och som skrämmer mig..
Min Gud är inte dömande. Jorden och dess mirakel är en kraft starkare än mig själv. Vattnet, vinden, elden och djuren. Marken jag går på, träden som knakar och stjärnorna som lyser upp vårt mörker, det är Gudomligt. Har haft stunder som är oförklarliga och helt magiska då jag känt att jag haft fullständig kontakt med naturen. Jag är totalt närvarande i nuet och mina ögon ser som dem aldrig sett förut. Mina öron hör som dem aldrig tidigare gjort. Allting öppnar sig för mig och naturens kärlek flödar genom min kropp. Jag känner jordens puls. Detta hände härom dagen...Så otroligt vackert. Det måste vara Gud som talar. Universum, Alltet... Det är Gudomligt.
Jag har förlorat min kontakt med Gud och Nu börjar min resa mot himlen. Hoppas jag. Jag har villigheten, ärligheten och öppet sinnelag just i denna stund, andra stunder kämpar jag. Detta är nog något av det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Mitt livs utmaning! "
"Idag har jag en enorm längtan ut till naturen. Att få bli ett med naturen eller till och med återfödas och bli ett träd. Jag vill upptäcka naturens kraft och lära mig dess språk. Jag vill vara en del av naturen. Jag vill ha en relation med naturen.
Relationer är jag jätte kass på. Bestämde mig som 4-5 åring att vuxna människor är elaka och att man kan inte lita på dem. En hård lärdom som fick mig att sluta vara med människor. Det var nog också då som jag bestämde mig för att jag aldrig skulle bli vuxen.
Nu är det många som pratar om vänner hit och vänner dit. Jag blir lite provocerad av detta, antagligen mest för att jag känner att jag inte kan ha människor i mitt liv och sen så vill jag inte ha dem här. Men jag känner mig väldigt, väldigt ensam så det är klart det blir en konflikt i mig.
Så idag bestämde jag att jag ska ha fortsatt daglig kontakt med min sponsor, öva i den relationen och arbeta med tilliten. Sen vill jag ha en relation med Gud, den gudomliga källan, Naturen..Två relationer, kanske också dem viktigaste i mitt tillfrisknande..Ja, faktiskt!
Höll på att glömma…relationen till mig själv! Den relationen är allra viktigast och nu har jag chansen att bygga upp den på nytt. Bygga en fast grund att stå på och lära känna mig själv på riktigt, ta hand om mig själv och vara snäll mot Anna, precis så som hon är. Så ska jag lära känna henne, vårda henne och så småningom kanske också älska henne… "
Fylls av Tacksamhet... Oj vad det har hänt grejer.... Tack för Möjligheten, Kärleken, Livet.... TACK!!
dagbok bekännelser bella gud andlighet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar