Lilla...

... Anna är igång.
Känner sig Övergiven, Lurad o Bortvald. Hon gråter lite och undrar. Inga sparkar och slag längre. Inget hysteriskt Utbrott som får alla andra delar att Evakuera av rädsla. Ingen Bankande Smärta med känsla av total kontrollförlust.
Lugnare.. Tystare.. Känns mer Som ett Efterskalv...

Jag finns vid hennes sida, Tröstar, Lyssnar, Klappar.

Det Är ok Anna. Jag finns här. Jag ska ta hand om dig och för en gång skull så har jag en plan. Vi ska ut i Världen nu och ha kul, vi ska ta för oss av det Goda Livet och Bara Njuta av Allt Gott som Kommer till Oss. Jag känner Tillit, Trygghet.. får dela med mig av den Känslan. Dela med mig av lite Förstånd, inte Låta dem Känslorna löpa amok.. nää, för Vi Lär Oss.

Lilla Anna o Jag. Vi tar hand om Varann och Det finns en mening med att detta kommer nu. En Ny Lärdom.. Exakt VAD vet vi inte än.. men det kommer.. Lärdomen kanske är just DEN.. Att Vi ska ta hand om varann... Att Jag ska bejaka Alla delar i mig... 

Bejaka.. Bekräfta... Mot Enighet... Mot den Oändliga Kärleken... Vi Är på Väg.. Jag, Lilla Anna, Bettan o Varghonan... Lill pöjken han går lite sakta.. vet inte riktigt om det Är Oss han ska följa.. eller om han ska gå sin egen väg... men Han är på gång... Vi Är på Gång... Mot Enighet... Mot Oändlig Kärlek!!

                                           ...KäRlEkKäRlEkKäRlEk...