Välkommen In i Ljuset.. Min Plats Här på Jorden.. Här i Solen.. Stig In..

Välkommen Till Min Plats Här på Jorden.. Här i Solen.. Stig In..

lördag 26 februari 2011

Ensling...

Visst är det så att ju längre man lever själv dessto svårrare blir det att sen släppa in nån. Jag har bott mer eller mindre ensam sen jag va 19 ungefär. Bortsätt från ca ett år med sambo. 11 år, ensam.. detta har Såklart satt sina spår. Jag behöver bara tänka på mig själv. Har massa "regler" för Hur jag vill ha det hemma.Min ordning, min struktur..som.. tex... Platser i kylen, frysen hehe..   Mina rutinen "MITT SÄTT ATT GÖRA SAKER PÅ" = Det ENDA sättet att göra saker på... haha.. Blir Lätt så.. :/
Massa Små "osynliga" koder. Massa Värderingar som jag aldrig tänker på men som kommer uppenbaras när jag släpper in nån, va många "fel" den personen kommer göra. Gäller att jag Tillämpar Öppet Sinnelag.. verkligen... Känner mig själv.. och jag tror faktiskt att det Är så att ju mer man är själv, lever själv, dessto "stördare" blir man.. hahaha... Bekvämare, kanske är ett snällare ord...

Undrar hur mycket Ego jag är Egentligen. Det Är ju i relation till andra som jag verkligen har möjlighet att utvecklas. I relation till andra som mina defekter blir synliga. Jag har massor att jobba på där. Hade varit intressant att bo sambo ett tag bara för o få se.. Av erfarenhet så orkar jag max en helg.. sen behöver jag en Paus...Med STORT P!! en Prutt paus...Panik paus... Prat Paus... Pensel Paus...Pilla naveln Paus...
Min "Porrmaskstömmning-o-Polera-ytan-Pilla-Fot-o-Papiljott-i-håret-Pussla-Ihop-mig-Själv-med-Pudding"-PAUS!!
 hehe... Pyjamas paus... Pilla näsan paus... typ...  en Paus att Bara Va =) ... Det Är väl det jag inte riktigt vågar i sällskap med andra... blir en ansträngning.. Jag sätter på mig min rustning... min mask... som kliar och är obehaglig... vill bara bli av med den... fattar inte riktigt så jag projicerar ut detta och tror att det är den Andra personen jag vill bli av med.. Eller nått sånt... Kan bli otroligt irriterad och harmsen på den andre, känns som att den tränger sig på.. Tränger sig in i mitt revir.. minsta andetag från dens sida kan få mitt inre att skälva av obehag... Japp, SÅ illa har det varit... Jag har varit Livrädd för att Dennes Andetag ska nå in i mig... ända in.. i mitt hjärta... Håller Er på avstånd med min Enslighet. Min ensamhet...

Livrädd för att släppa in... Släppa loss... Bara Vara.. JAG.. med Alla mina delar.. i Acceptans o Kärlek med en annan människa...
Nu börjar jag ju bli sams med mig själv... Går mot Enighet... Förhoppningsvis kan jag oxå bli sams med Dig då... Om jag tar av mig min Kliande och Obehagliga rustning... Rustningen Ilska, Vrede.. Manshat.. Föraktet...
Klär jag av mig den... så blir mina Delar så Uppenbara... Mina defekter..
Till o med Lilla Anna syns, liten, osäker, sårbar... "Heeeej, vill Du leka med mig?" *Ler lite generat o pillar med lockarna*
Vågar jag visa Dig detta, Då Är det bästa för dig att Du Är Snäll ;)

Ibland har jag råkat visa Anna för Någon som Skrattat åt henne, Skällt på henne, Förlöjligat henne.. Aj aj aj.. Då vill Hon gömma sig än mer...
Rustningen åker på o Jävlar va Arg jag kan bli, Då Kommer Allt!! Alla Ilska, All Vrede jag Nånsin känt.. Blossar upp o jag Vill bara Spotta på dig o Få dig att Långsamt Lida... Så Ont som det har gjort...  Aj aj aj..

Lilla Anna... Jag tar hand om henne nu o vill Våga Visa Henne för alla jag Väljer att ha relation till... Jag, Vuxna, förnuftiga Anna får Lov att Välja.. Trygga Personer... Känslomässigt Tillgängliga personer.. som jag kan dela Livet med... O visst, jag kan inte Skydda Anna till 100 %. Ibland råkar hon lite illa ut men jag Finns och kan stå upp för henne idag. Kan tala om Att DET DÄR Känns inte ok, Nu Blev Lilla Anna Ledsen. O sen finns jag där för att trösta henne. Hålla om henne, Bekräfta henne... Så att hon Vågar Stanna Kvar... Vågar gråta här hos mig.. istället för att Springa iväg o sparka igen dörren.. Så nu finns hon oftast kvar... med tårarna rinnandes, snyftandes... Vi Gör det Här tillsammans Hon o Jag... Vi Lär Oss...

Tänk då att BO ihop med någon 24/7... Jag, Lilla Anna, Bettan, Varghonan, Lill pöjken.. Alla Delar i mig.. Tillsammans med en annan människa... med Dens Alla delar.. För så tror jag det Är.. Det Är ju inte Bara jag som har Alla dessa delar ;D Eller?? hehe... Nää, Vi har dem, Allihop =) Vi blir ju ett Kollektiv.. Tänka vad många olika behov att Tillgodose o Lyssna till... Tur att Jag bara Har Ansvar för Min(a) Del(ar). Du får Ta ansvar för Ditt ;D

Okeeej, NÅN som vill bli "Sambo på Prov" Hahaha... förstår att det Låter som en Utmaning...
Bring it On!! Säger jag bara.. ;) Va säger Du?? hihi.. *Glimten i Ögat*



                                        DunderDosenMedKärlek

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar